Kärlkramp är en relativt vanlig hjärt- och kärlsjukdom som du kan drabbas av när du blir äldre. När du läser om kärlkramp här så får du reda på de bakomliggande orsakerna, symptom och olika typer av behandling som du kan få.
Du kommer att få en bättre överblick över din situation och känna dig tryggare i din situation. Du kommer att bättre förstå hur du kan leva med kärlkramp och hur du kan minska din risk för att drabbas av ytterligare komplikationer.
Kärlkramp är en mycket vanlig hjärt- och kärlsjukdom som har ett nära samband med din livsstil, till exempel om du röker, har dåliga matvanor och stressar mycket. Har du kärlkramp kan du känna dig rädd för att blir sjukare, genom att skaffa dig mer information om din sjukdom kan du känna dig tryggare.
Kärlkramp – vad har du drabbats av?
När du drabbas av smärta eller obehagskänsla i ditt bröst, företrädelsevis på din vänstra sida, som också kan stråla ut upp mot din hals eller ut i din vänstra arm så har du förmodligen drabbats av kärlkramp. Du kan också uppleva att skakningar eller darrningar i din kropp i kombination med att du kallsvettas.
Tillskillnad mot en betydligt allvarigare hjärtinfarkt så minska symptomen och dina besvär när du tar det lugnt och vilar. Har du istället drabbats av hjärtinfarkt så kommer du att ha fortsatt smärta även under vila.
När du har drabbats av kärlkramp så har dina kranskärl i ditt hjärta problem med att försörja ditt hjärta med tillräckligt med syre via blodet. Det kan bero på ett par olika orsaker:
- Du kan ha en förträngning i dina blodkärl som gör att det kommer fram för lite blod till hjärtat. Har du kärlkramp på grund av förträngning i blodkärl har du också drabbats av återförkalkning (återförfettning eller arterioskleros) som innebär att väggarna i dina blodkärl har blivit tjockare och hårdare på grund av inlagring av fett.
- Du kan ha drabbats av en förstorad hjärtmuskel vilket kan begränsa volymen av framkomligt blod i ditt hjärtas kranskärl.
Hur du kan behandlas när du har kärlkramp
För att din läkare ska kunna konstatera att du har kärlkramp kan du behöva göra en EKG undersökning på sjukhuset. När du har blivit diagnoserad med kärlkramp kan du behandlas på ett par olika sätt.
Du kan akut behandlas med nitroglycerin. Nitroglycerin gör att dina besvär minskar genom att nitroglycerinet gör att dina kranskärl vidgas och mer blod kan flyta genom dem.
Du kan behandlas med ett läkemedel som kallas för betablockerare, till exempel metoprolol. Du kan ibland också få ett annat blodtrycksänkande ämne som kallas för kalciumhämmare.
Lider du av mycket svår kärlkramp så kan du behöva behandlas med en stent, en operation som kallas för ballongvidgning. Vid ballongvidgning vidgas ett eller flera av dina kranskärl mekaniskt med hjälp av ett tunt metallnät i form av en cylinder som förs in i kranskärlet. Ett alternativ till ballongvidgning är att du får genom gå en så kallad bypassoperation.
Hur du kan leva med kärlkramp och minska din risk
När du har drabbats av kärlkramp så är orsaken ofta en osund livsstil. För att du ska minska risken för att dina besvär blir värre så är det vikigt att du ändrar vissa saker.
När du slutar att röka och stressar mindre så både förebygger och minimerar du risken för besvär av kärlkramp.
Lika så är det fördelaktigt för dig att genomföra någon form av regelbunden fysiskaktivitet. När du motionerar byggs din kropp upp och du får många positiva bieffekter så som sänkt blodtryck och viktminskning. Båda viktiga för att förebygga risken för värre besvär av kärlkramp. Att äta nyttigare är också en viktig del i att leva med kärlkramp.